Dagen 7 dec 2010 - Livet, en debattfråga?
På Dagens debattsida skriver idag fyra tunga namn, Anders Arborelius, Benjamin Atas, Ulf Ekman och Sten-Gunnar Hedin, ett debattinlägg om att värna livet. (Artikel)
De slår fast att de inte accepterar dödsstraff, aktiv dödshjälp, eller abort. De uppmanar också till bön för alla kvinnor och barn som på olika sätt missbrukas, misshandlas och förnedras i vårt land.
Det är lätt att instämma i detta. Barns och kvinnors situation ute i världen är på sina håll mer än fruktansvärd, men även bakom kulisserna i Sverige finns det utsatta kvinnor och barn, som behöver allt stöd de kan få.
Livet är heligt, men kränks ständigt och jämt, skriver artikelförfattarna. I vårt land sållas barn bort innan de ens har fötts, barn misshandlas och missbrukas på annat sätt, kvinnor och barn hålls som slavar osv. Men Jesus själv ser de allra svagaste och identifierar sig med dem. Han visar på ett annat förhållningssätt.
Debattartikeln har också ett annat syfte, att visa på kristen enhet i detta. Det finns nämligen frågeställningar som vi kan göra gemensam sak i – över samfundsgränserna. Detta är en.
” När krafter relativiserar människans värde är det desto viktigare att Jesu Kristi kyrka vågar stå upp för sanningen.”
Kanske är det här som artikeln blir en debattartikel. "Sanningen" kan ju alltid diskuteras. Har man inte en biblisk tro, så kan "sanningen" se annorlunda ut. Men uppropet i sig, att be för de allra mest utsatta, är oerhört okontroversiellt. Vem håller inte med? Synen på abort, dödsstraff och aktiv dödshjälp är inte heller ny, eller överraskande med tanke på vilka som skriver. Uttalandet kommer förstås ändå att väcka liv i en för tillfället slumrande abortdebatt.
Men, kan man inte tala om barns och kvinnors rätt till ett liv utan våld och tvång utan att debattera -abort- på samma gång? I debatten finns det ju en motpart; de som av olika skäl är för abort, dödsstraff och aktiv dödshjälp, men också de kvinnor som har tagit det svåra beslutet att göra abort, och en del anhöriga som under stor vånda sett sina nära och kära tyna bort, in i döden, under svåra smärtor.
Jag är själv inte för abort eller aktiv dödshjälp, men jag skänker i ljuset av artikeln en tanke till de kvinnor – och män, som tagit svåra och i vissa fall kanske desperata beslut inom dessa områden. Oavsett om man accepterar abort eller inte, så tror jag inte att någon går opåverkad ur en sådan. Tack Gud för att din kärlek och nåd når även dessa.
