Dagen 26 nov 2010 – Våga gå mot strömmen

Igår handlade det om Ohlsson Wallins utställning "Jerusalem". Ett exempel på en konstnär som provocerar, men som egentligen inte går mot strömmen, som inget riskerar. Hon sällar sig till alla de som vänder sig mot - inte bara "extremtroende" - utan mot kristna i allmänhet och mot Guds ord. Det är inte modigt; det är inte att gå mot strömmen och det är inte nyskapande.

Dagens upplaga av tidningen Dagen, avhandlar på olika nivåer modet att gå mot strömmen. Mod att göra skillnad - i stort som smått - trots riskerna.

Urban Thoms berättar om artister som går mot strömmen och som ifrågasätter alkoholromantiken.

Elisabeth Sandlund ser kyrkornas möjlighet att på söndag ge en motbild till konsumtionsstressen inför jul. Vi kristna har ju något annat att erbjuda, men hur fast är vi själva i konsumtionen? ”Budskapet om att det finns något större, något som inte är av denna värld, är en tröst och uppmuntran, men också en utmaning.”

Joakim Hagerius berättar i sin krönika om det provocerande i Jesu budskap, och hur han (Jesus) - trots motståndet - "...gick rakt igenom folkohopen och fortsatte sin väg." Hagerius nämner också Dag Hammarsköld, och citerar från hans personliga dagbok: ”Han bröt ny väg – därför, endast därför att han hade modet att gå vidare utan att fråga om andra följde, eller ens förstod. Han hade intet behov av det skydd mot löjet som andra söka i ett delat ansvar, därför att han ägde en tro som avstod från bekräftelse.”

 

En tro som avstod från bekräftelse...

 

Från detta historiska inlägg till dagens bistra verklighet i Pakistan, där de kristna förföljs och dödas för sin tro. Jabran Inayat, kristen från Pakistan, är orolig för sin familj som är kvar i hemlandet. "Men pappa är väldigt modig. Han har alltid sagt att satan vill stoppa Guds verk men att vi inte ska fokusera på detta utan lita på Gud."


Lita på Gud. Det är nyckeln. Om Gud är för oss, vem kan vara emot oss?


Vad skola vi nu säga härom? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?

Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?


Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör.


Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.


Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd?


Så är ju skrivet: "För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår."


Nej, i allt detta vinna vi en härlig seger genom honom som har älskat oss.


Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma,


varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

 

(Rom 8: 31- 39)

 

E Sandlund

J Hagerius

U Thoms


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0