Dagen 6/12-13: Upplevelsen av Andens enhet
I en artikel i tidningen Dagen idag understryker Stanley Sjöberg vikten av att acceptera mångfalden inom kyrkan i stället för att låta liturgiska och sakramentala skillnader komma i vägen. Han skriver:
"Vi upplever enheten när vi möter dem som blivit uppfyllda av den helige Ande och vittnar om sin kärlek till Kristus. Det kan vara en katolik, ortodox, lutheran eller en av vårt lands frikyrkliga. Enheten är ett faktum. Upplevelsen av Andens enhet i Kristus gör att det sedan inte finns behov av någon markering av liturgiska och sakramentala skillnader. Det märks tydligt hos dem som fått del av uppståndelsens liv och kraft."
"Min åldersgrupp, med Pingströrelsens tillhörighet, kommer aldrig att smälta in i den liturgiska och sakramentala inriktning som nu sker. Samtidigt vet vi att den största andeutgjutelsen i modern tid sker bland karismatiska katoliker."
Jag blir orolig när jag läser detta. Tar man del av all den dokumentation (i form av TV-gudstjänster, böcker och artiklar om andeutgjutelsen inom karismatiska kyrkor och samfund) som finns tillgänglig överallt, framstår det inte som självklart att "den helige Ande" som förekommer i dessa sammanhang alltid är bibelns helige Ande. När man träffar på karismatiska ledare som Todd Bentley, Kenneth Copeland, Benny Hinn, Ronald Howard Brown, Bill Johnson m.fl. - som alla hävdar att de har "smörjelsen", tungotalets gåva, och att Guds Ande är utgjuten över dem och deras verksamhet - finns det all anledning att stanna upp och granska deras verksamhet i Bibelns ljus. Stort fokus ligger i dessa kyrkor på upplevelser, mindre fokus på förkunnelse av Guds ord. Problemet med upplevelserna är att de är just upplevelser, med en klar tendens att vilja frikopplas från Guds ord. Upplevelserna är av naturliga skäl också svåra att ifrågasätta i en rörelse som lyfter individens upplevelse till höjder av oantastlig teologi.
En katolsk präst med år av tradition bakom sig, är förstås inte särskilt lik den tatuerade och T-shirtklädde Todd Bentley, men det inre är mer intressant än det yttre här. Att en katolik upplever dopet i den helige Ande och med förnyad kraft och viatlitet börjar vittna om sin kärlek till Kristus låter bra. Frågan är bara var fokus i övrigt ligger. Ökar kärleken till den katolska läran i övrigt också? Svaret är ja. (se nedan)
Med andra ord; jag tror inte att det räcker med "upplevelsen av Andens enhet i Kristus". Vi behöver också en ordets och sanningens enhet och vi behöver en förmåga till urskiljning. Vi kan inte låta upplevelsen av anden vara överordnad den sanning som Gud i sitt ord uppenbarar. "Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen." (Joh 16:13) Jesu ord är livsviktiga i det här sammanhanget.
När katoliker som har upplevt dopet i den helige ande vittnar om att deras kärlek - inte bara till Kristus, utan även till Maria och till den katolska läran har ökat och fördjupats som ett resultat av andedopet, blir jag alltså tveksam. Skulle sanningens ande leda en andefylld kristen djupare in i den katolska tron och den katolska läran?
Daniel Klimek skriver i en intressant artikel om den katolska karismatiska rörelsen om både upplevelsen och den fördjupade kärleken till den katolska läran:
"One essential component of understanding the Charismatic renewal’s spirituality is present in Patti Gallagher’s testimony, of her initial experience in the chapel at Duquesne. After trembling at the acute realization of God’s presence, she reported: “Then I could feel God’s love for me; I experienced it…”[xv] The phraseology here is essential: she experienced it. That is the core of Charismatic spirituality. Harvard scholar Harvey Cox, who has dedicated much study to Pentecostalism, articulates the power of the spirituality thus: “It is about the experience of God, not about abstract religious ideas, and it depicts a God who does not remain aloof but reaches down through the power of the Spirit to touch human hearts in the midst of life’s turmoil.”[xvi] Similarly, Rene Laurentin has written that the “Pentecostal movement is characterized by a spiritual experience…”
I en passage längre ner i texten beskriver han hur förväntningar på att katoliker som upplever andedopet och de karismatiska gåvorna efter hand ska vända sig bort från den katolska kyrkan och dess lära, kommer på skam. Det är snarare så att dessa katoliker får en djupare kärlek till kyrkans lära. Detta inbegriper även dyrkan av Maria:
"Interestingly, there is a common stereotype (perhaps an expectation) about Catholics who develop an attraction toward Pentecostal forms of worship and spirituality, entering the Charismatic renewal. The expectation is that such Catholics will gradually abandon the Catholic Church, losing their faith in that tradition in light of discovering the reinvigorating renewal of Pentecostal spirituality, and eventually convert to Pentecostalism. It has been the Pentecostals and especially some of their major theologians who have, most often, faced bewilderment at the reality that most Catholics who get baptized in the Spirit do not abandon, or move away from, their Catholic tradition but, on the other hand, incorporate it and live it with a deeper appreciation. Vinson Synan, who is the preeminent American historian of Pentecostalism, has explained: “Even more incomprehensible to the older Pentecostals were claims by Catholics that their experiences of the rosary, the confessional, and devotion to Mary were deepened after receiving the baptism in the Holy Spirit."/.../For example, Rene Laurentin, considered one of the most eminent Catholic Mariologists of the twentieth-century, titles the last chapter of his book on the Charismatic renewal, “Mary, the Model of the Charismatic”
(Daniel Klimek; The History and Spirituality of the Catholic Charismatic Renewal:Separating Facts from Fiction)
Jag är helt och hållet för gemenskap och enhet i Guds Helige Ande, sanningens Ande. Hur kan man inte var det? Men jag är inte bara bekymrad över - utan tror, att vi ibland inte förmår skilja sanningens Ande från lögnens Ande. "Enheten" kan då inte sägas vara ett "faktum", utan en illusion.
Kommentarer
Trackback
