Dagen 18/10-13: Det karismatiska Afrika

Ja, den kristna tillväxten i Afrika under de senaste hundra åren är verkligen unik.

 

Orsakerna till detta är enligt tidningen Dagen flera, ”allt från tilltalande musik till tanken på ett evigt liv.”

 

Niels Kastfelt, professor i kyrkohistoria vid Köpenhamns universitet, säger att det också finns en uppfattning om att blir man kristen, så blir man också ”modern”. Man blir delaktig i en helt ny världskultur. Han pekar också på att anpassningen av kristendomen till lokala kulturer och religiösa traditioner har varit viktig. Detta har missionärer gjort medvetet: De gav den kristna tron en afrikansk mask” säger han.

 

Många har funderat kring detta fenomen, och många har också varnat för det som händer i Afrika idag. Varningen gäller då inte den traditionella pingströrelsens verksamhet i Afrika, utan den nya, karismatiska väckelsen som på senare år har flödat in, inte minst från Amerika.

 

Conrad Mbewe, pastor i Kabwata Baptist Church i Lusaka i Zambia, är en av dem som med oro ser på utvecklingen. I sin blogg den 21 juli 2013 skriver han som svar på frågan om den karismatiska rörelsens framgång i Afrika följande:

 

Många förklaringar har givits till den karismatiska rörelsens framgång i Afrika. Många ser det som ett kraftfullt besök av den Helige Ande, men det finns förmodligen fler förklaringar. Jag talar nu inte om den konservativa form av pingströrelse som en gång representerades av Pingstkyrkorna, utan om de idag extrema karismatiska former som likt svampar växer upp under varje buske och träd i Afrika.

 

En av orsakerna till rörelsens framgång är att den inte har utmanat den afrikanska religiösa världsbilden, utan i stället införlivat den. Den har helt enkelt döpt den med bibelverser och kristna ord, som tidigare betydde något helt annat.

 

Den afrikanska andliga världsuppfattningen består av fyra grundpelare:

 

·          Gud

·          Änglar och demoner

·          Förfädernas andar

·          Mänskliga varelser

 

Gud finns med som en av hörnpelarna, vilket förklarar att afrikaner i motsats till många västerlänningar inte ifrågasätter guds existens. Gud finns! Han är skaparen som styr och uppehåller hela universum. Trots denna tro på en Gud och skapare, är han samtidigt långt borta från människan. Mellan honom och oss finns två olika skikt inom den anliga världen. Det ena består av fallna änglar och demoner, och det andra - som är närmare oss - består av de avlidnas andar.

 

Trots att Gud i grund och botten bryr sig om oss och är kärleksfull och god, så kan hans kärlek och välsignelse inte nå oss så länge varelserna i de två skikt som separerar oss från Gud, inte blidkats. Det är därför viktigt att vi blidkar de dödas andar och besegrar demonerna. Endast då detta har skett kan vi få ta del av Guds välsignelse.

 

Det är här som häxdoktorerna i afrikansk traditionell religion kommer in. De är människor med mystiska krafter som kan ta sig igenom de två skikten i den andliga världen. De talar om för folk vad de ska göra för att blidka förfädernas andar. De använder sig också av demoner och onda andar för att hjälpa till i processen. Detta sker genom nattliga danser, trancetillstånd och andra ritualer.

 

En person som  är ansatt av en kronisk sjukdom, som inte lyckas få ett jobb, som inte lyckas hitta en partner, som inte lyckas få barn, som inte har framgång i affärer osv., går alltså till häxdoktorn som är den ende som har nyckeln till andevärlden. Den hjälpsökande får veta att det antingen är en avliden släkting eller en ond ande som hindrar honom i livet.

 

Ibland är fienden en person som är i livet. Anledningen till att denne person tycks ha en mystisk makt över en annan, är att personen i fråga har fått tillgång till och kan utnyttja krafterna i andevärldens två skikt – vilket den utsatte inte har. Med hjälp av en stark häxdoktor kan den som är i underläge dock utmanövrera denne person i andevärlden, och Guds välsignelse kan återigen börja flöda in.

 

Oavsett hur förhållandena ser ut, ligger häxdoktorernas makt inte i att de förklarar och avslöjar sanningen, utan den ligger i ett vanvettigt ursinne. Makten över människornas tankar ligger i deras kusliga mystik och deras förmåga att få dig ur balans, att tappa sans och vett och sedan förklara dig befriad. Detta görs för övrigt aldrig av ideell godhet, utan du måste förstås betala för det.

 

Jag menar inte att vara ovänlig, men vad den moderna karismatiska rörelsen har gjort i Afrika, är att helt enkelt ta denna felaktiga religiösa världsåskådning, och döpa den med felaktigt applicerade bibelversar och en kristen vokabulär. Den enda skillnaden är att det andliga skiktet av döda släktingar och onda andar nu har blivit ett enda sammelsurium av förvirring. Det är därför galna idéer om att demoner kan bli andliga fruar och äkta män och på så sätt förstöra människors äktenskap tas för givet! Det är också därför som villoläror om generationsförbannelser har blivit så populära. I det afrikanska sinnet kan otur ärvas och föras vidare från de döda förfäderna i andevärlden.

 

I afrikanska karismatiska kretsar, har “gudsmannen” ersatt häxdoktorn. En gudsman äger också mystiska  krafter som ger honom förmågan att bryta igenom de ogenomträngliga skikten i andevärlden, vilket vi vanliga döda inte kan. Så när välsignelserna inte flödar in i våra liv hur mycket vi än ber om det, kan vi ta en genväg till pastorns bostad eller kyrka för att få hjälp. Detta förklarar trängseln och de enorma folkskarorna i dessa kretsar. Skarorna av människor  söker inte efter någon som kan förklara för dem hur de får frid med Gud. Nej, de vill att ”gudsmannen” ska be för dem!

 

Detta förklarar också det järngrepp som ”gudsmännen” har om sina anhängares sinnen i dessa kretsar. I tidigare generationers evangeliska kyrkor var ”gudsmännen” i första hand predikanter som predikade Guds ord, men i den nya generationen är de först och främst präster som träder in i det allra heligaste för att kalla ner välsignelser över oss.

 

Det förklarar också varför svaret på nästan alla problem som du för fram till dessa “gudsmän” är ”befrielse” och ”genombrott”.  Gud vill välsigna dig men du måste bryta igenom de andliga hindren innan du kan nås av välsignelse. ”Gudsmannens” böner kommer att ”befria” dig eftersom han kommer att åstadkomma ett ”genombrott”. Vem tvivlar på att dessa två begrepp har blivit nyckelorden i den nya karismatiska rörelsen?

 

Detta förklarar också varför bön inom den moderna karismatiska rörelsen i Afrika bokstavligt talat är en kamp. Faktum är att de som ber kallas ”bönekrigare”. Även om de börjar med att vända sig till Gud i bönen, lämnar de inom några sekunder Gud för att gå över till att bekämpa andarna i andevärlden med sina bara händer. Språket är nästan alltid: ”Vi binder varje oren ande i Jesu namn!” eller ”Vi frigör den ande som bryter oket i Jesu namn!”

 

“Bönekrigarna” skriker så högt de kan och mässar namnet Jesus. De svettas medan de kämpar mot andarna, och spänner varje muskel i kroppen tills de får övertaget (tror de). Det är då de vänder sig till Gud och hans välsignelser börja flöda. Detta är ingenting annat än afrikansk traditionell religiositet, kryddad med ett tunt lager kristendom.

 

Notera också att undervisning inte är styrkan i den afrikanska karismatiska rörelsen. Dess främsta företrädare klarar sig på några få, väl använda, misshandlade bibelversar: ”Genom hans sår är vi helade.” ”Vi är inte svansen utan huvudet” osv. Det finns absolut inga ambitioner att tolka den Heliga skriften. Snarare är det så att man genom att mässa fraser och få folk att hamna i en slags trance på häxdoktormanér, behåller herraväldet över människors sinnen. Människorna älskar det och betalar för det! ”Gudsmännen” håller på att bli snuskigt rika medan folket fortsätter att strömma till.

 

Det som oroar mig är, att det som sker är så uppenbart att jag undrar varför vi inte ser det? Eller, om vi ser det, varför varnar vi inte våra kristna vänner för det? Vår förkärlek till stora folkmassor i gudstjänsterna har gjort att vi tillåtit den hedniska religiösa traditionen att komma in bakvägen. Som den arabiska kamelen, har den sedan dess sparkat ut sanningen. Detta är anledningen till att jag inte är uppmuntrad över tillväxten av kyrkor och predikoämbeten under detta flagg.

 

Vi måste varna för att detta inte är kristendom. Jag vet att denna rörelse fyller kyrkor och klassrum till bristningsgränsen och att vi måste införa fler gudstjänster för att tillgodose massorna. Men detta är inte kristendom. Det leder inte till himlen. "Kristendomen" är endast en tunn hinna over den religion som funnits på afrikansk mark sedan urminnes tider, och som kristendomen var tänkt att ersätta. Vi förlorar den kristna tron medan vi med bibeln i handen mässar vald delar av dess ord. Det är verkligen sorgligt.

 

Bibeln lär inte ut att Gud är så långt borta att om inte en människa med ”makt” kommer in och ger oss ett ”genombrott” så kan han inte välsigna oss. Nej, bibeln talar om en Gud som är nära oss. Det enda hindret mellan Gud och oss är vår egen synd, som Jesus tog på sig i döden på korset.

 

När vi ber, talar vi direkt till Gud, i den gudomliga nåd som finns inför tronen. Vi behöver inte vända oss till demoner och döda släktingars andar för att nå fram till honom. Vi behöver inte mässa och hoppa runt som häxdoktorer kring nattliga eldar i månskenet. Gud är vår himmelske far. Endast vår synd kan hindra våra böner.

 

Lyssna! Änglar och demoner existerar, men de är inte några ogenomträngliga skikt i andevärlden som kräver individer som ångar av smörjelse för att  lagren ska kunna brytas igenom och Guds välsignelse nås. De är helt enkelt varelser som antingen bär fram Guds befallningar  eller djävulens. De står inte mellan Gud och oss!

 

Slutligen, vi behöver inte “gudsmän” som lägger händerna på oss varje söndag för att vi ska få del av Guds välsignelser. Det finns bara en medlare mellan Gud och oss, det är Jesus Kristus. Alla andra är bedragare och måste bli avvisade med det förakt de förtjänar.

 

Conrad Mbewe

http://www.conradmbewe.com/2013/07/why-is-charismatic-movement-thriving-in.html

 

Samma sak händer i Sydamerika, i USA i Asien och på andra ställen. Det "karismatiska budskapet" är attraktivt och samlar stora skaror av anhängare för att det ger människorna det människorna vill ha. Vem vill ha Gud, vem vill bekänna sin synd och göra bättring, vem vill ta sitt kors och följa Jesus, så länge framgång, pengar, hälsa, känsloupplevelser, befrielse och "genombrott" kan erbjudas i Jesu namn?

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0