dagenreflektion

Eftersom processen kring dopet och medlemsskapet i Filadelfia Stockholm och Smyrna Göteborg enligt Piensoho och Ringbäck har skapat ännu större övertygelse om att troendedopet är det enda riktiga, så är det ännu svårare att förstå de hänsyn man beskriver att man vill ta.

 

 

 

"...man (barndöpta) upplever en svårighet i tanken på att man måste döpa sig för att få bli medlem."

 

Om övertygelsen om troendedopets välsignelse är så stark, så borde väl konsekvensen i stället bli en förnyad och fördjupad undervisning om vikten av att lyda Gud i denna fråga? Vad har den barndöpte att förlora på det?

 

Med  tanke på att Guds ord inte på något vis hindrar oss från att visa stor utgivande kärlek och omsorg om våra medmänniskor (tvärtom!) är det svårt att förstå argumentet "kärlek till människor". Guds ord och kärlek går alltid hand i hand. Däremot har vi ur ett mänskligt perspektiv en syn på vad kärlek är, som inte alltid stämmer överens med Guds djupa kärlek till oss. Det mest kärleksfulla agerandet är ibland så framåtsyftande, att vi inte ens känner igen det som kärlek till en början.

 

För kristenheten i stort idag, är lydnad och trohet mot Guds ord viktigare än någonsin. Många kommer enligt bibeln att gå vilse utan ordet - ljuset som lyser upp vägen.  Större närhet till och större trohet mot Guds ord är därför den väg kristenheten med förnyat engagemang måste gå. Tiden börjar bli knapp.

 

Landskapet som vi vandrar genom förändras förvisso hela tiden, men styrkan med den kristna tron är samtidigt att Guds ord och Guds löften till oss aldrig förändras. Guds ord är i alla tider och sammanhang "levande och kraftigt" och "skarpare än något tveeggat svärd". Oavsett vad som förändras runt omkring oss, ska vi vila i Guds händer och känna oss helt trygga i hans ord!